Zonta-klubben i Raseborg har sedan 2019 delat ut utmärkelsen Kvinnobragd till kvinnor i regionen som klubben velat lyfta upp. Utmärkelsen har hittills gått till:

• Anja Karjalainen, grundare och mångårig ordförande för Mielenterveysyhdistys Kaippari ry (2019)
• lic. Satu Kaksonen för sin trogna arbetsinsats för de barnneurologiska patienterna i Raseborg (2020)
• Anna Alm, för sitt engagemang som samhällspåverkare och förebild för såväl yngre som äldre raseborgare (2021)

Årets utmärkelse Kvinnobragd 2022 går till Nina Björkman för hennes forskning inom islamisk fundamentalism, ett ämne som är mycket aktuellt med tanke på det nuvarande geopolitiska läget och kvinnors situation i den muslimska världen. Nina har dessutom sedan 2011 aktivt arbetat för en förbättring av unga kvinnors situation i Kenya bland annat genom att grunda föreningen MEERY rf i Raseborg som stöder ett skyddshem i Kenya. Ninas arbete och verksamhet är helt i linje med Zonta Internationals egna internationella projekt.

Zonta-klubben i Raseborg anser att Nina är en raseborgare som med sitt personliga och konkreta engagemang inspirerar till välgörenhet och internationellt ansvarsbärande. Utmärkelsen överräcks på den internationella kvinnodagen tisdagen den 8 mars.

Vem är Nina Björkman?

Nina bor alltså i Ekenäs, Raseborg, och doktorerar för tillfället inom religionsvetenskap vid Åbo Akademi, närmare bestämt om islamisk fundamentalism ur ett dekolonialt perspektiv. När tillfälle ges föreläser hon i islamrelaterade ämnen vid universitetet eller för bland andra lärare, dagispersonal och personal inom vården, det kan gälla till exempel frågor kring muslimer i Finland eller flyktingkrisen i Mellanöstern.

När Nina var 10 år reste familjen bort från lilla Ekenäs och vistades ett år i Israel och Egypten då hennes pappa jobbade för FN. Hur påverkade det här året henne?

• Där förstod jag att det finns olika sorters mänskor och mänskoöden. Jag såg mänskor som levde i fattigdom och reagerade rätt starkt på orättvisorna, säger Nina. Och jag blev medveten om min egen situation, hur annorlunda den var. Min barnadröm som 11-åring var att som vuxen komma tillbaka till Egypten och bygga ett barnhem där.

Efter hemkomsten och när Nina blev lite äldre insåg hon att hennes bild av Mellanöstern var så mycket mera nyanserad än andras. Hon förstod att många här hemma hade skarpa, ofta negativa, åsikter om till exempel hurudana muslimerna är, om kvinnors ställning i den muslimska världen, om att det är otryggt att leva där. I det skedet dök en önskan upp om att kunna räta ut de frågetecken och felaktiga föreställningar som var så allmänna, både för henne själv och för andra, genom undervisning.

Men i ungdomen hade Nina också tankar på andra yrken; barnskötare, diakonissa, socialarbetare… Slutligen var det Sture Lindholm, den omtyckta läraren och studiehandledaren i Ekenäs gymnasium, som föreslog religionsvetenskap för Nina. Och att Nina idag arbetar på sin doktorsavhandling i just det ämnet bevisar väl hur rätt han hade.

Har bott och rest mycket i Mellanöstern och Nordafrika

När Nina listar de länder hon rest i, och vissa har hon även bott i, är det en spännande och kanske inte så vanlig lista hon rabblar upp: Första utlandsresan på egen hand gick till Marocko, därefter styrdes kosan till Tunisien, Libanon, Vietnam, Turkiet… Inom studierna och forskningen vid Åbo Akademi har många spännande resor gjorts, bland andra en studieresa till Iran år 1999. Listan fortsätter med Indien, Benin, Armenien, Sydkorea… Nina har goda språkkunskaper också i arabiska; hon har studerat språket bland annat vid det amerikanska universitetet i Kairo och vid Damaskus universitet.

Pandemin har naturligtvis påverkat också Ninas liv – inga resor och enbart distansarbete har gjort att det varit utmanande att få inspiration. Men nu planeras en resa till Kenya på hösten som Nina hoppas ska bli av.

Lokalt arbete

Nina Björkman var under flyktingkrisen 2015 mycket aktiv lokalt och arbetade som volontär på en av mottagningscentralerna i Karis, där hon bland annat kom att undervisa i svenska. Hon arbetade också som stöd för en invandrarfamilj i akut kris.

År 2016 grundade hon ett mellanösterninspirerat café och kulturcentrum i Ekenäs, där asylsökande fick anställning. Verksamheten pågick ett år under vilket Nina brände ut sig. Med facit på hand konstaterar Nina att hon som inte hade någon företagarbakgrund bet av en för stor bit av kakan och att konceptet kanske var för främmande för en liten stad som Ekenäs.

Föreningen MEERY

Nina är grundare av och ordförande för föreningen MEERY rf i Raseborg. Namnet är en förkortning av “Making an Effort to Empower Rescued Youth” och föreningen grundades 2019 för att bl. a stöda skyddshemmet Mary Faith Children Center i Kenya för barn som blivit utsatta för sexuellt våld. Föreningens namn syftar på att man inom föreningen ”gör pengar på skräp”, d.v.s. tillverkar produkter av återvunnet material, som man säljer till förmån för flickorna.

Men föreningens ursprung går mycket längre tillbaka än så. Då hon bodde i Åbo för tio år sedan drev Nina en stickningsklubb för vänner och bekanta, där man stickade babykoltar. Nina beskriver den verksamheten som ett ”initiativ för att skapa välmående” – utan konkret mål annat än att försöka hitta ett barnhem i Kenya dit de kunde skänka det som tillverkats.

Gladys och Mary – två viktiga kenyanska kvinnor

Under 2010 – 2011 arbetade Ninas pappa ett år i Kenya och då passade Nina, hennes mamma och hennes son på att åka dit på besök. Väl där bad Nina hushållerskan Gladys om tips för att hitta målet för den hjälp Nina visste att hon ville förmedla. Gladys visade Nina till ett fint barnhem där Nina snabbt kunde konstatera att stickklubbens hjälp inte skulle komma till stor nytta, för de hade redan vad de behövde. Så Nina frågade Gladys en gång till:

• Finns det något ställe där vår lilla hjälp kan komma till faktisk nytta?

Då öppnades vägen till den lokala socialarbetaren Mary och skyddshemmet Mary Faith Children Center i Nairobi där sju flickor bodde i en tillbyggnad invid en förskola… Mötet med de svåra livsödena där skulle resultera i ett långt och viktigt engagemang för Nina.

• Där behövdes inte babykoltar, men definitivt vår hjälp, säger Nina

Efter en sömnlös natt och rådslag med vänner i Finland beslöt Nina att försöka hjälpa just dessa flickor, och andra flickor i samma utsatta situation. Så år 2011 då Nina kom hem från Kenya tog hon fram påsen med ljusrester hon samlat ”för utifall att” och började stöpa ljus för att stöda verksamheten i det kenyanska skyddshemmet.

MEERY rf får idag sina inkomster från medlemsavgifter och direkta donationer, men ca hälften av föreningens intäkter kommer från olika slags hantverk som föreningen säljer, till största delen färggranna ljus av återvunnet stearin som stöps i Ninas källare och säljs på olika tillställningar.

Föreningen trotsar pandemin!

Trots pandemin har föreningen vuxit under de senaste två åren, både till medlemsantalet och i form av mängden pengar som kunnat skickas till skyddshemmet i Kenya. Idag har Mary Faith Children Center hand om sjuttio barn och verkar i ett tryggt hus.

Däremot är det för tillfället lite kaos på verkstadsfronten hemma i Ekenäs, då en vattenskada föranledde en källarrenovering. Men under tiden stöper Nina ljusen i sitt kök – precis som för tio år sedan.